SAREKFJÄLLEN
Förord.
Föreliggande vägledning gäller en trakt, som hittills endast obetydligt berörts av turistlivet och där ännu nästan ingenting blivit gjort för underlättande av turistfärder. Då det dessutom för den oerfarne torde vara en viss risk att under nuvarande förhållanden begiva sig dit, kan det förefalla olämpligt att locka folk till en sådan trakt genom att giva ut en resehandbok om densamma. Man skulle tycka, att först borde vägar och broar anläggas eller åtminstone turisthyddor uppföras, roddbåtar anskaffas och förare uppfostras. Öppnandet av en så vidsträckt och svårtillgänglig fjälltrakt för ett välordnat turistliv är emellertid en mycket stor uppgift, och det kan vara tvivel underkastat, i vilken ända man bör börja vid lösningen av ett sådant problem. Ett sätt är onekligen, att eftersom trakten är så gott som okänd, börja med en beskrivning av densamma och huruledes man under nuvarande förhållanden skall kunna färdas där och vilka uppgifter, som där möta turisten och alpinisten.
Detta har varit en anledning, men författaren har dessutom haft tvenne viktiga anledningar till avfattandet av denna lilla handbok. Den första är att Turistföreningens styrelse önskat en sådan, ehuru man egentligen hade tänkt sig en skrift av vida mindre omfång. Den andra är, att författaren genom mångåriga arbeten i trakten vunnit en kännedom om densamma, som ingen utan stränga strapatser under minst fyra à fem somrar torde kunna förvärva. Det har därför synts mig oekonomiskt att icke taga vara på denna erfarenhet, medan det är möjligt.
Författarens arbeten i fjällen ha närmast avsett att vetenskapligt undersöka dem och skaffa material till en bättre karta över desamma än som nu finnes. Då en detaljerad karta är ett ovärderligt hjälpmedel vid färder på egen hand i en främmande terräng, kunde ännu ett särskilt skäl till uppskov med denna resehandbok ha varit att först göra kartan färdig. Men jag måste medgiva att det – i betraktande av min strängt upptagna tid – måhända blivit att uppskjuta boken »ad calendas graecas».
I brist på en detaljerad topografisk karta har emellertid framställningen måst bli en annan än den vanliga i resehandböcker. Jag har i flera fall med ord måst redogöra för landskapet rätt utförligt. Till hjälp har jag dessutom tagit fotografier. Dessa äro i allmänhet icke valda ur estetisk synpunkt utan för att åskådliggöra terrängen, huvudsakligen komplexen av toppar, glaciärer och högt liggande dalgångar. Ett träget arbete har nedlagts på utsättandet av namn på alla dessa toppanoramor. Med tillhjälp av dem, beskrivningen och den skematiska kartan över ortnamnen, på vilken dessutom terrängen i grova drag finnes inlagd bör turisten kunna orientera sig och göra upp sina planer. Jag hade egentligen önskat ännu flere panoramabilder, men redan nu intager illustrationsmaterialet en aktningsvärd del av texten.
Även i ett annat avseende skiljer sig min framställning från den i resehandböcker vanliga. Jag har ej kunnat lämna några uppgifter, om huru lång tid den eller den turen kan taga, ty därtill skulle först och främst fordras kännedom om utgångspunkten. Där fasta turisthyddor finnas, gestaltar sig saken på ett annat sätt, där bli hyddorna de utgångspunkter, från vilka man kan räkna, men i Sarekfjällen, där den ene kan finna på att slå läger här, den andre där, skulle nyttan av detaljerade tidsuppgifter vara illusorisk. Sådana uppgifter bli dessutom ytterst osäkra, emedan fortfärdigheten i oländig terräng är mycket växlande och även beroende på väderleken.
Mina arbeten i fjällen ha för övrigt icke avsett utstakandet av turistleder, utan vetenskapliga, icke minst topografiska forskningar. För detta ändamål har jag genomströvat så gott som alla dalgångar och bestigit en massa toppar. Mången gång har en svårbestiglig topp visat sig önskvärd att komma på, och då har jag vanligen gått dit för att erhålla de önskade observationerna. Emellertid finnes ännu en hel del jungfruliga toppar kvar, därav nog en och annan, som torde erbjuda åtminstone för genomsnittsfolk avsevärda svårigheter. Jag har flera gånger tänkt att komplettera min erfarenhet genom en svårare bestigning för nöjes skull, men tiden har ej räckt till härför. Även några här omtalade passövergångar har jag ej själv utfört. I dessa fall lämnar jag mina anvisningar efter granskning av terrängen eller efter studier på mina fotografier. Dessa ha även i många andra fall varit mig ett gott stöd, där anteckningar saknas och minnet bleknat.
Samtliga landskapsfotografier äro tagna av mig själv och det har därför synts onödigt att signera var och en med »förf. fot», utan ha de endast daterats. De värdefulla registren över namnen på bilderna och kartan samt i texten äro utarbetade av herr Anders Pallin.
Den medsända bilden av min fjällkostym var egentligen avsedd att reproduceras såsom en smal textfigur på sid. 26, men Redaktionen av Turistföreningens publikationer har utökat bredden till en helsidesplansch, som infogats vid titelbladet. För en resehandbok torde en sådan placering vara mindre vanlig, men jag ser i densamma Redaktionens välvilliga uppskattning av mina strävanden att utforska Sarekfjällen och även göra dem kända för en bredare publik.
Uppsala januari 1922.
Axel Hamberg.