Lördag 2/7 Cievrralahku-Kaskasavagge
Vaknar av att solen värmer upp tältet då den tittar fram bakom Kåkittjårro. Äter lite frukost och beger mig vidare mot de högre delarna av Cievrralahku. Det blir allt stenigare ju högre jag kommer och fler och fler snöfält. För det mesta bär snön bra så jag föredrar att gå på den framför att balansera fram i blockterrängen.
När jag kommit över krönet vid Vardu inser jag att jag måste tillbaks ner till 1100-metersnivån för att komma förbi en ås på norrsidan av Darfalcohkka och att det nog kunde varit bättre att gå på den nivån hela tiden för att slippa de värsta stenblocken.
|
Väl runt åsen så möter en magnifik utsikt med Nijbas på högersidan och Kaskasatjåkka med dess glaciärer på vänstersidan. Absolut en av de mer spektakulära vyerna i de svenska fjällen.
Allteftersom jag fortsätter upp mot vattendelaren så blir det allt mer vintrigt, men fortfarande kan man ta välbehövliga pauser i gräset.
|
|
Efter sjön 1167 passerar jag ett obebott tält och en kilometer senare gör jag misstaget att inte följa renarnas spår i snön utan väljer min egen väg. Detta resulterar i att jag får välja mellan att passera en liten jokk på snöbrygga eller klättra 50 höjdmeter för att kunna vada den.
Jag väljer att klättra och får då på köpet en fin utsikt över de centrala delarna av dalen som häruppe är nästan helt snötäckt. Jag ser också tältarna återvända till sitt tält bakom mig.
Härefter följer 3km nästan obruten snö vilket tar musten ur mina stackars ben och jag börjar se mig om efter en tältplats. Men eftersom allting lutar, är täckt av smältande snö, riktigt blött och samtidigt täckt av klappersten så tvingas jag nästan ända ut till den västra dalmynningen innan jag får upp tältet och kan koka mina tortellinisar.
Den här natten ligger jag i skuggan av ett stort berg och får sova ordentligt innan solen på nytt värmer upp tältet nästa morgon.
